facereality

Va på teater idag med klassen, handlade om en tjej med för höga krav på sig själv. Själv fattar jag inte riktigt grejen, vi alla har det. 99% rätt på proven räcker inte, utan det måste va alla rätt. Att gå på promenad med hunden ibland räcker inte, utan man ska träna minst 5 gånger i veckan. Att äta nyttigt räcker inte, allderless för mycket fett i mat. Vi skiter i mat, och ska klara av alla annat utan någon energi alls.

Det är så det funkar, förstår inte grejen med att uppmärksamma det heller. Vissa går in i väggen, synd för dom. Jag klarar mej fin fint.

Edit (efter att ha läst igenom texten jag nyss skrivit) : Jag räcker inte till.

Grönsaker blir pasta, och pasta blir godis.. Vad gör man?

Ett tag fungerade min hjärna hyfsat normalt, och tyckte faktiskt att ett ägg va okej. Men icke sa nicke, har inte ätit någonting alls på 5 dagar... Jo, har druckit tée, men inte med mjölk. Så jävla skönt det är att någon förstår hur konsistensen av mjölk är nu för tiden. Panik ångest över några droppar mjölk är inte okej. Men det känns okej, hela veckan har känts hyfsat bra faktiskt. Inte en enda ångest attack har dykt upp, antagligen tack vare att jag har börjat skippa dom där onödiga dropparna mjölk i téet.

Och mina kära vänner som lever på kaffe, jag har också gjort det. Det innehåller ju inga kalorier, men! Koffein är ju helt klart energi, och energi vet väll alla vad det innebär... Bara så ni vet, hade inte tänkt på den innan.

Vad e grejen med att förstöra det som håller mej vid liv. Du vill alltså ta livet från mej?